Inlandsbanan är järnvägsspåret norrut genom Sveriges inland, från Vänerns hamnar, genom Värmland mot Storsjöbygden och vidare norrut genom Jämtland, Västerbotten och Lappland och slutar i Gällivare. Inlandsbanan är inte elektrifierad utan trafikerades från början med ånglok och i modern tid med diesellok för sommarens turisttrafiken. Men efterfrågan på skogliga produkter kräver ständiga uttag från de skogrika länen utefter Inlandsbanan men där går vanligen inga godståg eller som ibland när behovet blir extra stort då sätter man in diesellok som drar gigantiska timmertåg. Under sommartid brukar man sätta in några tåg för turisterna som kan resa hela vägen från Filipstad till Gällivare, eller mellan orter för kortare resor. Men även dessa tåg dras av diesellok och det är inte förenligt med krav eller önskan om fossilfria gods- och persontransporter. Så frågan måste ställas om det skulle kunna bli möjligt med sådana fossilfria transporter. Det kort svaret är att visst kan det bli så.
Fossilfri transportutveckling
Även om elektrifieringen av Inlandsbanan har varit på tapeten flera gånger under åren så verkar en sådan utveckling vara mycket avlägsen med nuvarande politiska ledning. Men utvecklingen av eldrivna timmerbilar och lastmaskiner pågår hela tiden och förvånande nog så har lastbilstillverkarna Scania sådana fordon i drift redan och den största timmerbilen utrustade med batteridrift fungerar. Även Volvos stora lastmaskinsprogram växlar nu om till batteridrift. I Tyskland börjar man byta ut de dieseldrivna tågen för persontrafik mot batteridrivna och man uppger att man kan köra hela 12 mil på batterier.
I ingressen ovan finns en länk till ett Youtubeinslag om timmertågen från Jämtlands och Ångermanlands skogar och där kör man 10 - 15 mil från lastterminalerna i skogarna fram till station vid Forsmo där man växlar om till elektriska lok - en genomtänkt och rationell lösning. Med dieselloken kan man dra kortare tåg med 10 - 12 vagnar lastade med timmer ner till Forsmo där de sedan samlas ihop till tåg om 30 vagnar som dras med elektriskt tåg därifrån via Ragunda, Ånge och sedan till Sundsvall och Östrand. En motsvarande transportväg finns från skogarna runt om Strömsund via Sikås, Lit och ner till Östersund där byte till eldrift görs, även det en verksamhet som pågår.
Batterier i stället för diesel
Det är förmodligen inte tekniskt svårt att byta ut dieseldrivan loken mot batteridrivna på de kortare transporterna från skogarna men jag själv har inte kunskap att teoretiskt beräkna hur mycket batterier man skulle behöva för att köra ett tågset med 10 timmervagnar i 12 mil. Men ett förslag skulle kunna utgå från det vi vet - tågsetet ned till Forsmo motsvarar ca 14 lastbilssläp med 3 travar, Scanias helt batteridrivna timmerbilen har ett batteripack på 3 ton och vidare, KIA Ev9's batteripaket på 100 mWh väger 570 kg. Skulle man sätta ihop 30 sådana får man en kraftkälla på 3 MWh eller 4 059 hk med en totalvikt på ca 18 ton. Två sådana batteripack på tillsammans 35 - 40 ton (Mobilt megabat) skulle nog räcka för att dra de kortare tågseten de 12 milen.
Den alldeles givna förebilden för var kraftkällan ska placeras finns på fotot i ingressen här ovan - Inlandståget släpande på en vagn som ståtar med en farmartank för 2 - 3 kbm diesel. Ett batteripack på 40 ton tillsammans med diverse elektronik för överföring av energi till lokets ryms utan vidare på första vagnen. Med ett sådant upplägg öppnas helt plötsligt en rad olika lösningar för eldrift av tåg på strömlösa spår men också för energilagring (Energisamverkan) inom ramen för olika affärsmodeller. Skulle man börja och prova sig fram med det här så kommer man säkert finna flera nya alternativ - fallen med timmertransporter är säkert de tyngsta att lösa. De mera uppenbara kommer här
- Både Hoting och Forsmo har nära till elkraften, nära till kraften från Ångermanälven men även från vindparkerna i norra Jämtland och där skulle de Mobila megabaten finnas för uppladdning och timmertågen från Hoting kan dras till Forsmo och tomvagnar i retur till Hoting av ett vanligt ellok med el från ett Mobilt megabat.
- Även utefter sträckan från Hoting via Ulriksfors, Munkflohögen till Östersund finns elkraft både från vatten och vind och timmertransporterna skulle kunna drivas på samma sätt som ovan av ett vanligt ellok med el från ett Mobilt megabat.
- Med erfarenheter från timmertransporter borde det inte vara svårt att på olika delar av Inlandsbanan återuppta persontransporter med vanliga ellok med kraft från Mobilt megabat.
- Slutligen Mobila Megabat kunde vara en bas för energilagring där det borde finnas en rad olika affärsmodeller (leasa ut)
De olika förslagen ser inte svåra ut tekniskt men måste naturligtvis backas upp av en politisk vilja att minska vårt beroende av fossila drivmedel och att främja Energilagring i olika sammanhang.
Men - hör och häpna - i skrivande stund meddelas på järnvägsnyheter.se att regeringen i kommande budget ska storsatsa på upprustning av Inlandsbanan. Orsaken till den föreslagna upprustningen är främst Natos behov att kunna transportera olika tunga vapen genom inlandet och inte en önskan att komma ifrån oljeberoendet. Nato-tågen kommer nog ändå att dras av tunga diesellok!!
Göran Jacobsson 20260417